Time flies...

37 jobbdagar kvar.. 53 dagar kvar som Au pair.. 8 helger att leva livet i Boston.. helt sjukt när man tänker på det... 1 år och 9 månader har försvunnit i ett nafs.. det var mer än 5 månader sen jag kom tillbaka från min Sverigeresa..

Jag får panik bara jag tänker på det, därför försöker jag inte tänka på det, men det blir svårare och svårare för var dag som går.. Va fan ska jag gör när jag kommer hem till Sverige? Jag har funderat på lite olika saker men känner egentligen inte 100% inför nåt, men det är nog lite lathunden i migs fel också.. Jag orkar inte ta tag i mitt liv, jag älskar nya upplevelser och vill absolut inte ha ett monotont liv, men samtidigt är jag så oerhört dålig att ta tag i saker och få dem gjorda.. Jag känner mig som ett litet barn, vet inte hur jag ska gå till väga och orkar inte ta reda på det heller.. Har funderingar att söka till högskolan till våren, men har ingen aning hur man gör sånt..haha Jag har ett konto på studera.nu, men känner mig helt lost när jag försöker ta reda på info ang inriktningarna jag är intersserad av.. samma ska med mitt CV sitter och stirrar på det kväll efter kväll men lyckas aldrig skriva klart det..
Jag får höra mer och mer att jag norde stanna i USA, för att det är det jag verkar vilja göra.. Kanske är det så, men jag vill inte jobba kvar som Au pair, har verkligen gjort mitt inom detta yrket.. Alla säger till mej, men börja plugga då, ta reda på andra alternativ.. men jag pallar inte.. känner att jag måste tillbaka till Sverige iaf i en period, jag måste få tillbaka mitt liv.. Jag vill vara nära mina nära och kära, inte behöva planera varje möte och kunna göra saker spontant.. Just nu är det omöjligt, iaf under veckorna, jag känner mig låst både pga av vart jga bor men också pga pengar.. att köra till Emilia och tunnelbanan tar mig 45min, vilket är ungefär samma tid det tog för mig att köra från Falun hem till min familj, vilket resulterade i att jag knappt kom hem en gång i månaden.. Nu kör jag den sträckan för att kolla en film.. men det funkar inte i längden och speciellt inte nu när bensinen bara blir dyrare och dyrare.. Skulle absolut varit annorlunda om man bodde i en stad eller iaf ett ställe med bättre kommunaltrafik, men jag kan inte svara på om jag skulle tycka om mitt liv i USA om jag inte jobbade som Aupair, nu har jag ett bra jobb, hyvsad lön, egen bil, stort hus, underbar familj, inga mat/boende kostnader, ett stort sommarhus vid havet, medlemskort på en poolclub, gratis gymkort.. jag menar vad skulle jag haft om jag levde som student i USA, vara tvungen att ha ett kanske till och med 2 extra jobb utöver studierna för attt ens ha råd med hyran, kanske inte ens skulle ha pengar till att leva ett liv ens de dagar jag hade lite fritid.. Dom jag känner som stannat kvar i sina familjer och pluggar har inget liv... skola och jobb 6 dagar i veckan, från morgon till kväll.. då lever jag hellre det livet i Sverige omgiven av vänner och familj, där det inte behöver ta mig 30min att köra till närmsta kompis..
Så Sverige vi ses snart.. Förhoppningsvis kommer CC låta mig stanna så länge jag vill och inte planerar min hemresa i början av aug, och så har vi nästa projekt.. Va fan ska jag göra under min resemånad? resa solo eller hänga i NY??


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0